Arkitektlunch med tema riksintresset centrala Örebro

Snart är det dax för Arkitektlunch igen!

Tisdagen den 1 november klockan tolv träffas vi som vanligt på Wobbler. Alla är välkommna!
Den här gången kan vi bland annat passa på att tala om Riksintresset centrala Örebro.

 


Länstyrelsen håller på att uppdatera beskrivningen av riksintresset för kulturmiljövård, Örebro centrum. Läs den nuvarande beskrivningen här. Kommunen vill ha en bättre beskrivning som underlag för planeringen. Idag talar man i riksintresset bara om 1800-talet och det tidiga 1900-talats prägel på staden. Men vi vet ju alla att Örebro har många värdefulla miljöer från hela 1900-talet. Dessutom diskuteras att utvidga gränserna för riksintresset. (Jag letar fortfarande efter en länk till en karta som visar dagesn gränser för riksintresset centrala Örebro)

Kring detta har man skapat en dialoggrupp för att få flera perspektiv på beskrivningen av vår stad. Där ingår även Sveriges Arkitekter Örebro.

Hur skulle du karaktärisera örebro? Vad är viktigt?

Vad är det som gör Örebro riksintressant?

Hur kan riksintresset påverka utvecklingen?

Hur skulle du vilja beskriva Örebros estetsika värden?

Har du synpunkter på vårt riksintresse så lämmna gärna en kommentar här. Eller dyk upp på lunchen.



/Karin

PS: Slänger med yttligare ett radiotips: Kulturradion K1: Det sitter i väggarna. Om vad hus kan berätta. DS


Två tips: ett på radio och ett på nätet


Illustration av Andrea Wan

Lyssnade på radio igårkväll och råkade höra på Vetesnskapsradion som hade ett inslag om neurovetenskaplig arkitektur.

"Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse.  Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna. Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson."

Lyssna här

Ett annat fynd jag gjort nyligen är Christian Granath, en en snart färdigutbildad civilingenjör inom samhällsbyggnad med inriktning på trafik som har en blogg där han skriver om stadsplanering, trafikplanering, arkitektur och spårbunden trafik. Många av inläggen handlar om Örebro. tillexempel Järntorget, Norrcity, Rudbecksskolan och Fiskartorget.

Om ni har flera tips värda att sprida, låt mig veta.

/Karin


Littraturarkitektur

" Som ung drömde jag om att bli arkitekt, men jag lyckades aldig klara inträdesproven till skolorna. Jag blev tidningsskrivare istället utan utbildning eller ambitioner. Så här i efterhand tror jag att jag älskade hus och byggnader på ett alltför orimligt, hängivet sätt för att ha kunnat bli arkitekt. Fasader, proportioner,ljus som faller genom fönster, rummens egenheter och stämningar, avlagringar av levt liv: det talade alltid till mig på ett språk som var så mycket enklare att förstå än människors. Visst kan hus både vara motsägelsefulla, en del nästan ondsinta, men till skillnad från människor så visar de sig genast som de är.


Målsning av Chelsea James via PaintBlog

Ibland känns det som om mitt inre mest består av rader av rum som jag passerat igenom under mitt liv. Jag minns dem alla meed stor tydlighet. /.../ Hus och människor. När jag tänker på en person, så ser jag ofta ett visst rum framför mig. Inte alls alltid ett rum där jag verkligen sett dem, utan lika gärna ett ställe där jag på något sätt tycker att de passar in"

Okej, jag vet att det är ett överlångt citat, men jag tycker att det beskriver en känska som arkitektur ibland inger mig. Citatet kommer från romanen "Herrgården" av den svenska författaren Anna-Karin Palm. Jag kan rekommendera hela boken.

/Karin

Utflykt till Karlstad

I lördags gjorde jag en utflykt till Karlstad. Och förutom lite shopping och fikande så passade jag förstås på att titta lite på vår grannstads arkitektur. Dagen till ära var hela staden insvept i ett höstigt dimmoln.



Jag började med att kika på Värmlands museum. Cyrillus Johanssons gamla klassiska hall  från 1929 är idag konsthall. Alltid lika vacker men den tunga tempelliknande volymen med asiatiska förtecken gjorde sig särsklit väl bland höstfärgerna. Observera drakarna på taket.



Tillbyggnaden på Värmlands museum är resultatet av en arkitekttävling, som vanns av Carl Nyren med bidraget "Påskån". 1998 var tillbyggnaden färdig. Jag har faktiskt varit med att rita på den. När jag en gång var sommarpraktikant på Strängbetong fick jag vara med och rita de något oregelbundna hådäcken till bjälklaget.



Bakom museet finns Sandgrundsparken som ritats av Torbjörn Andersson på Sweco. Den var klar 2007 och 2010 utsågs den till vinnare av Sverigs Arkitekters Sienapris. Den ligger på spetsen av en halvö som sticker ut i det strömma Klarälvsdeltat.



Mycket romantiskt i höstdimman.



I närheten av dessa båda finns även Karlstad stadsbibliotek. Också det ett resultat av en arkitekttävling som vanns av Janne Feldt och byggnaden blev klar 1974. Utifrån är den grå och stram, även om min bild inte gör den rättvisa. Här är vädret till nackdel. Det är en väldigt fin betongmosaik i bottenvåningen.



Biblioteket är inte bara bibliotek utan också allaktivitetehus med samlingslokal, turistbyrå tidningscafe och liknande. När jag var där var bottenvåningen fylld av barnfamiljer som just varit på en teaterföreställning. Tyvärr var själva biblioteksdelen stängd den här veckan. Jag tycker att en stads bibliotek brukar säga en hel del om stadens självbild.



Ett nyare tillskott till stadskärnan var kvarteret "Mitt i City" som innehåller galleria, restauranger och bostäder. Det var klart 2006 och har ritats av Ludmilla Larsson och Bjarte Haavaag.



Innomhus pågick lördagskommersen för fullt. Vid första anblick kan det påminna rätt mycket om ombyggnaden av Träffpunkt, numera gallerian Vågen. Men lite skillnader fanns. Bland annat hade man använt sig av perforerad akustikgips på ett snyggt sätt.



Ingången till Hotel Drott på Järnvägsgatan var för söt för att låta bli att fota. Det ser ju ut som om det bor Hobbitar här.



Jag passade på att köpa denna bok. det är roligt att kunna läsa på lite. Så det är ur den jag har fått alla arkitektnamn och årtal.

/Karin

RSS 2.0