Sveriges Arkitekters nya kontor
Som en del i Sveriges arkitekters Stämma i slutet av november ingick även en buffébjudning i kansliets nya lokaler som man under året flyttat in i efter att ha sålt sina tidigare lokaler på Söder. Nu är man hyresgäster på Storgatan 41, 2 tr, på Östermalm. Ingången finns i huvudbyggnaden mellan Västra och Östra stallet.
I entrén hängde någar av de belönade förslagen till studenttävlingen hemuppgiften. Man kände ett stort behov av att peta med foten på de små "puffarna" på mattan. De satt dock fast.
Receptionen var stram och vit, som det mesta annat i dettta kontorslandskap.
Nu sitter allesammans (ca 25 personer) i ett och samma landskap, det verkar vara en kontrast mot tidigare.
Arbetsplatserna var effektivt anordnade. Och just nu väldigt välstädade.
Det är också här redaktionen för tidningen Arkitekten sitter.
En våning upp fanns ett fint konferensrum med bibliotek
Man minglade lite i trappan som ledde ut till en takterrass från vilken man hade fin utsikt om det var bra väder. Det var det dock inte, så få vågade sig ut. Men vad gör man inte för sina trogna bloggläsares skull... (dock blev de flesta mörkerbilder så suddiga att ni får nöja er med en på konferansrummets stora fönster.)
Om ni kommer till Stockholm och får lite tid över så tycker jag att ni ska passa på att hälsa på. Här är en karta.
Inredningsarkitekt har varit Solweig Sörman. Läs mer här.
/Karin
I entrén hängde någar av de belönade förslagen till studenttävlingen hemuppgiften. Man kände ett stort behov av att peta med foten på de små "puffarna" på mattan. De satt dock fast.
Receptionen var stram och vit, som det mesta annat i dettta kontorslandskap.
Nu sitter allesammans (ca 25 personer) i ett och samma landskap, det verkar vara en kontrast mot tidigare.
Arbetsplatserna var effektivt anordnade. Och just nu väldigt välstädade.
Det är också här redaktionen för tidningen Arkitekten sitter.
En våning upp fanns ett fint konferensrum med bibliotek
Man minglade lite i trappan som ledde ut till en takterrass från vilken man hade fin utsikt om det var bra väder. Det var det dock inte, så få vågade sig ut. Men vad gör man inte för sina trogna bloggläsares skull... (dock blev de flesta mörkerbilder så suddiga att ni får nöja er med en på konferansrummets stora fönster.)
Om ni kommer till Stockholm och får lite tid över så tycker jag att ni ska passa på att hälsa på. Här är en karta.
Inredningsarkitekt har varit Solweig Sörman. Läs mer här.
/Karin
Sveriges Arkitekters Stämma 2010
Förra helgen var jag Örebros representant på Sveriges Arkitekters stämma. Lördagen och söndagen ägnades åt en diger dagordning där bland annat lokalföreningarnas inflytande, initiativet "Arkitektur och politik" samt Sveriges Arkitekters fortsatta inriktning under de närmaste två åren diskuterades. Ett protokoll kommer så småningom.
Vill ni veta mer så hör gärna av er med frågor, eller passa på att tala med mig på nästa arkitektlunch den 7 december på Wobbler.
/Karin
Vinnaren av Kasper Sahlin- priset är Ryave...
Vinnaren av Kasper Sahlin- priset är Ryaverken. Guldstolen går till rest Boco Nero. Sandgrundsparken belönas med Sienapriset. Planpriset: liljeholmstorget Kritikerpriset: elisabet andersson SvD.
Restaurang Svalan i Brunnsparken
Del 3 i serien om arkitekttur i Örebro
Funktion: Restaurang med dansgolv och konferansutrymmen
Byggår: 1970
Arkitekter: Lennart Gren och Vera Spartalj (någon som vet mer om dessa?)
Beställare: ?? (någon som vet?)
Adress: Brunnsparken
Brunnsparken söder om Örebro har en lång tradition av arkitektur för nöjes skull. Från att ha varit sommarnöje och rekreationsort för 17- och 1800-talets burgna familjer, som drack brunn och lät bygga utsmyckade trävillor blev brunnsparken Örebros främsta nöjespark med krogar och festplatser. 1934 omvandlades parken till Folkets park, som till dess legat vid Rynningeberg på Norr. Den populära parkscenen har genom tiderna lockat både kända svenska och utländska artister.
Mitt bland detta byggdes Svalan i början av 70-talet, en period som nog kan betraktas som en guldålder för parken. Restaurangen ersatte en träpaviljong från brunnstiden som revs. Namnat Svalan är inte svårt att förstå när man ser den säregna formen som kan föra tankarna till japanskt pappersorigami. Men vid närmare anblick ter sig det hela något stadigare, med de nedvikta hörnen förankrade i betongfundament och de upplyfta spetsarna burna av rätt så grova stålpatier.
Färgsättningen är av det festliga slaget där rött ock blått kontrasterar mot varandra. Det röda och blåa kommer också igen i parkens entrégrindar, som antagligen byggdes samtidigt. 1973 blev Brunnsparken utsedd till årets folkpark. Restaurangen Svalan kan ha varit en av flera anledningar.
Idag kan Brunnsparken kanske ge ett något bedagat intryck, särskilt så här års då stillheten sänker sig mellan de ruscher då örebroare och tillresta turister pytsas i och ur bussar och bilar före och efter Hjalmars glitterbemängda revyföreställningar. Men är man intresserad av hus och park av mer eller mindre hedonistiskt slag är Brunnsparken en lite bortglömd guldgruva. Det älsta huset är den timrade brunnssalongen. Annars finns snickarglädjefyllda trävillor för de besuttna 1800-talsmänniskorna som hade detta som sitt sommarnöje, den inbyggda dansbanan Globen, den större danspalatset Regnbågen och förstås Parkteatern som nyligen byggts till med kök och vinterboning.
/Karin
Funktion: Restaurang med dansgolv och konferansutrymmen
Byggår: 1970
Arkitekter: Lennart Gren och Vera Spartalj (någon som vet mer om dessa?)
Beställare: ?? (någon som vet?)
Adress: Brunnsparken
Brunnsparken söder om Örebro har en lång tradition av arkitektur för nöjes skull. Från att ha varit sommarnöje och rekreationsort för 17- och 1800-talets burgna familjer, som drack brunn och lät bygga utsmyckade trävillor blev brunnsparken Örebros främsta nöjespark med krogar och festplatser. 1934 omvandlades parken till Folkets park, som till dess legat vid Rynningeberg på Norr. Den populära parkscenen har genom tiderna lockat både kända svenska och utländska artister.
Mitt bland detta byggdes Svalan i början av 70-talet, en period som nog kan betraktas som en guldålder för parken. Restaurangen ersatte en träpaviljong från brunnstiden som revs. Namnat Svalan är inte svårt att förstå när man ser den säregna formen som kan föra tankarna till japanskt pappersorigami. Men vid närmare anblick ter sig det hela något stadigare, med de nedvikta hörnen förankrade i betongfundament och de upplyfta spetsarna burna av rätt så grova stålpatier.
Färgsättningen är av det festliga slaget där rött ock blått kontrasterar mot varandra. Det röda och blåa kommer också igen i parkens entrégrindar, som antagligen byggdes samtidigt. 1973 blev Brunnsparken utsedd till årets folkpark. Restaurangen Svalan kan ha varit en av flera anledningar.
Idag kan Brunnsparken kanske ge ett något bedagat intryck, särskilt så här års då stillheten sänker sig mellan de ruscher då örebroare och tillresta turister pytsas i och ur bussar och bilar före och efter Hjalmars glitterbemängda revyföreställningar. Men är man intresserad av hus och park av mer eller mindre hedonistiskt slag är Brunnsparken en lite bortglömd guldgruva. Det älsta huset är den timrade brunnssalongen. Annars finns snickarglädjefyllda trävillor för de besuttna 1800-talsmänniskorna som hade detta som sitt sommarnöje, den inbyggda dansbanan Globen, den större danspalatset Regnbågen och förstås Parkteatern som nyligen byggts till med kök och vinterboning.
/Karin
Det här är ett test. Om det funkar kommer ...
Det här är ett test. Om det funkar kommer jag mobilblogga från arkitekturdagen imorgon. /Karin
Ljuspriset till Kumla-arkitektur
Stort Grattis till Matildelunds förskola som vunnit priset för Sveriges bästa belysningsanläggning färdigställd under 2009. Den nya förskolan i Kumla har ritats av Jonas Kjellander, SAR/MSA på SWECO Architects.
Bild härifrån
Motivering:
Matildelunds förskola är ett projekt utformad utifrån ett hängivet engagemang i barnets behov av en god miljö för lek och inlärning.
Anläggningen är utformad med dagsljus som självklar utgångspunkt och det kompletterande artificiella ljuset bidrar till trivsel, hemkänsla, lek och upplevelser. Utan avancerad teknik och med enkla lösningar är ljuset anpassat för varierande verksamhet i syfte att lyfta fram rummets kvalitéer. Dagsljus och artificielltljus används som integrerade delar i själva pedagogiken exempelvis en camera obscura i barnens skala , ljusbildprojektioner på fasaden och i de olika rum klingar färgerna i barnens teckningar inspirerande.
Bild härifrån
Motivering:
Matildelunds förskola är ett projekt utformad utifrån ett hängivet engagemang i barnets behov av en god miljö för lek och inlärning.
Anläggningen är utformad med dagsljus som självklar utgångspunkt och det kompletterande artificiella ljuset bidrar till trivsel, hemkänsla, lek och upplevelser. Utan avancerad teknik och med enkla lösningar är ljuset anpassat för varierande verksamhet i syfte att lyfta fram rummets kvalitéer. Dagsljus och artificielltljus används som integrerade delar i själva pedagogiken exempelvis en camera obscura i barnens skala , ljusbildprojektioner på fasaden och i de olika rum klingar färgerna i barnens teckningar inspirerande.
Matildelunds förskolas belysningsanläggning är ett föredöme när det gäller belysningskvalitet i förskolor och skolor och avspeglar omsorg om såväl barn som personal.
Bild härifrån
"På Matildelunds förskola har jag tagit vara på ljuset och använt det som ett pedagogiskt hjälpmedel. Jag hoppas det här priset kommer att öka förståelsen både för ljusets betydelse och att belysning är en investering som lönar sig. I framtida projekt vill jag ha med barnen och deras åsikter redan på planeringsstadiet, säger Jonas Kjellander."
Citat och bild härifrån
Läs mer om ljuspriset här
Grattis!
/Karin
Sparbanken, Drottninggatan 18
Idag tänker man kansk inte så ofta på det smäckra, något lågmälda, tegelhuset i hörnet vid Nikolaikyrkan. Men det är ett väldigt vackert exempel på en mjukare och mer traditionsmedveten modernism än det rena, släta, vita som man kanske tänker på när man hör talas om 30-talets arkitektur.
Funktion: Bank
Byggår: 1934
Arkitekt: Ivar Tengbom
Beställare: Örebro Sparbank
Adress: Drottninggatan 18
Sparbankens borg vid Svartån hade på 1920-talet blivit för trång och otidsenlig. Därför köpte man prostgården på södra sidan av Nikolaikyrkan, ett av de få trähus som klarat branden 1854. Nu fick den istället ge vika för sparbankens behov av nybygge.
Den framgångsrike stockholmsarkitekten Ivar Tengbom fick i uppdrag att rita ett modernt och framåtblickande bankpalats somsamtidigt skulle utstråla trygghet och soliditet. Det var dessutom bankdirektörens uttalade önskan att huset inte skulle uppvisa den kyliga och kantiga ”stålrörsmodernism” som man sett på stockholmsutställningen några år tidigare.
Resultatet blev en väl proportionerad hörnbyggnad av mer tidlös karaktär som både sinalerade beständighet med sitt gula, danskt influerade tegal och lättillgänglighet med sin stora öppna bankhall som badade i ljus från de höga fönsten.
Även inreningen var påkostad och innehåll eleganta hantverkspjäser av både Karl Malmsten och Axel Larsson, tongivande möbelsnickare. När banken öppnades fanns ingången i hörnet Drottninggatan/Nikolaigatan som idag efter ombyggnader satts igen med två bankomater.
Bankhallen nås istället via en stenklädd tillbyggna på södra sidan. Ändå har banken fortfarande samma öppna funktion och ljus, idag för Swedbank.
Sparbanken på 1930-talet...
Swedbank idag.
/Karin
Funktion: Bank
Byggår: 1934
Arkitekt: Ivar Tengbom
Beställare: Örebro Sparbank
Adress: Drottninggatan 18
Sparbankens borg vid Svartån hade på 1920-talet blivit för trång och otidsenlig. Därför köpte man prostgården på södra sidan av Nikolaikyrkan, ett av de få trähus som klarat branden 1854. Nu fick den istället ge vika för sparbankens behov av nybygge.
Den framgångsrike stockholmsarkitekten Ivar Tengbom fick i uppdrag att rita ett modernt och framåtblickande bankpalats somsamtidigt skulle utstråla trygghet och soliditet. Det var dessutom bankdirektörens uttalade önskan att huset inte skulle uppvisa den kyliga och kantiga ”stålrörsmodernism” som man sett på stockholmsutställningen några år tidigare.
Resultatet blev en väl proportionerad hörnbyggnad av mer tidlös karaktär som både sinalerade beständighet med sitt gula, danskt influerade tegal och lättillgänglighet med sin stora öppna bankhall som badade i ljus från de höga fönsten.
Även inreningen var påkostad och innehåll eleganta hantverkspjäser av både Karl Malmsten och Axel Larsson, tongivande möbelsnickare. När banken öppnades fanns ingången i hörnet Drottninggatan/Nikolaigatan som idag efter ombyggnader satts igen med två bankomater.
Bankhallen nås istället via en stenklädd tillbyggna på södra sidan. Ändå har banken fortfarande samma öppna funktion och ljus, idag för Swedbank.
Sparbanken på 1930-talet... Swedbank idag./Karin
